Motivation

Ok, hur gör ni för att hålla motivationen uppe? Kallt, blåsigt och massa snö i slutet av mars ger in mig nåt direkt pepp!
Känns som man går å väntar på nåt, men det sker aldrig… Känner ni igen det?

Jag har satt upp personliga mål och mål med min ridning och hästens utbildning för detta år.
Eller nu ljög jag. Jag har satt upp delmål. Kan väl säga att jag är i augusti nånstans med mina mål.
Hur som helst så skulle jag bli ännu mer motiverad till detta om våren ville komma fram nångång med sol å lera å allt vad det där innebär. Nog för att man kommer klaga då också ;)

Ikväll skulle det varit träning för Berit, men tror inte jag kan vara med där :(
Så det blir väl att stuffa runt på en hand så pållen får röra sig lite iallafall….

Nä. Nu kör vi igång denna onsdag!

Träningsvärk?

Oh, yes!
Efter att ha ridit en timme om dagen i ca 4 dagar så säger min kropp  ”aj”. Har inte ridit ordentligt sen i oktober och då red jag en gång i veckan. Lite skillnad.
Jag tycker hela situationen är konstig, för det känns inte som jag ska åka till min häst. Utan nån annans… Kan liksom inte förstå att världens finaste står där och är min!! :)
Han är så jäkla söt och go och underbar att rida ( som ni nog har förstått va? ;))
Men ja, träningsvärken. My god! Hahaha! Kände igår att jag inte kunde/orkade inverka på det sätt jag ville alla gånger, framförallt i traven.
Helt slut i kroppen var jag hemma vid 21 tiden igår. Roligt, men galet! :)
Idag får pållen rida och imorrn är Malin snäll och åker ut å rider i skogen på han. Tror Lorden också har träningsvärk, så det blir så himla bra att gå ut i skogen då.
Malin litar jag helt å fullt på när det gäller det mesta. Så skönt att ha såna vänner. Riktiga vänner. Man kan då slappna av när man ”lämnar över” sina djur…

Jag har ju teorikurs ikväll samt torsdag. Och på onsdag, direkt efter jobbet, så åker jag å Jugge till Enköping och lämnar in bilen på service.
Skodan har gått 3000 mil nu. Helt galet vad vi kör! Så efter det så kanske jag åker ut å pussar lite bara. Får se hur mycket läxa vi får bara… :P
När man inte är van att ha läxor blir dom väldigt jobbiga… Hehe.

Annars då? Hinner man med så mycket annat? Svar nej! Veckodagarna är tajta, iallafall nu när jag har teorin inför BE kortet. Hoppas det blir lättare när den delen är slut.
Och på helgerna vill man inte känna sig stressad, men samtidigt hinna med allt det där man inte hinner på veckodagarna. Dilemma!
Jag gör så gott jag kan, men jag kan säga er en sak. Och det är att det känns så jäkla skönt att må bättre! På riktigt! Visst, mina downs finns där också… De kommer fram i många situationer och emellanåt får man en ”käftsmäll” av omvärlden. Men förutom det. Så nice att känna sig bättre!!
Helt övertygad att det har med hästen att göra, och min underbara, fantastiska sambo som ALLTID finns där och stötter mig.
Vi finns där för varandra och jag är oerhört tacksam över att ha Jugge i mitt liv!! <3

I helgen blir det uteritt med Erika på lördag morgon. Lördag em blir det kalas hos Malin, då hennes son fyller år. Det skulle tydligen vara en bäbis där, så jag vet inte hur jag ska tackla det?
Alltså, så är ju världen. JAG VET DET. Men det är så jävla drygt att se andras bäbislycka som oftast. Jag får en hård klump i magen. Jag fryser till och tappar talet. Skitjobbigt.
Fast det värsta brukar inte vara under tiden numera, det värsta kommer sen. När tankarna smyger sig på… BLÄÄÄÄÄÄÄ!!!!
Nej, nu glömmer vi det.

På lördag kväll tänkte jag krypa upp i soffan och bara lata mig. Vila…
För på söndag ska vi rida ut igen jag å Lorden!! :D
Underbara häst. Me love u.

 

 

Tid

Ok, hur många timmar har ett dygn? Just ja, det är bara 24… Fattar inte hur man ska hinna vila?

Stort, stort tack till Erika som faktiskt har mockat åt min bebis i 2 dagar. Mitt schema har sett hemskt ut, men idag kom jag ut en liten sväng. Hann precis slänga på lite pinaler å sen upp å longera lite. Var han pigg?
Bara förnamnet ;)

Efter det stressade jag hem & nu, 21:50, äter jag min nylagade spaghetti m köttfärsås! Galet är bara förnamnet, men jag har inte ätit sen vid 11, så mat måste jag ha!
Nu ska jag luta mig tillbaka å sen gå å sova. Imorrn har jag massa mer tid å då ska jag njuta lite av att ha häst :))
Å rida!! Imorrn ska jag rida!

Tjohoo!!

Att provrida häst

Hur tycker ni att det är att provrida andras hästar?
Jag är ju som sagt ute efter en ny pålle & då måste man ju provrida lite hästar innan man finner den rätta :)

Personligen tycker jag oftast det är skitjobbigt innan det är gjort så att säga. Folk är ju så olika och jag skäms lite över mig själv osv…
Först ska man ringa på en annons, sen ska man bestämma en tid för provridning, sen ska man hitta till stället där hästen finns (inte alltid så lätt)
Därefter se hästen och träffa matte/husse. Hälsa, prata och ja… komma igång.
Sen upp på hästryggen och bli iaktagen till tusen. Det granskas hejvilt av flera ögon & där sitter man uppe på en hästrygg som man knappt känner till.

Man ska försöka visa sitt bästa, känna av hästen under en, om man gillar det man sitter på eller inte. Om man kommer överens. Det är ändå ganska mycket begärt.
Nervöst och står press på sig samtidigt som man är förväntansfull! Man vill ju att det ska passa, man vill att det ska fungera! Jag menar, annars hade man ju aldrig ringt på annonsen från första början?!
Förhoppningsvis är ägaren till hästen trevlig och pratar lite med en undertiden man rider. Kommer med lite input osv. Så man känner sig mer ”hemma” – mer välkommen.

Vad tycker ni man ska tänka på vid provridning?
Jag brukar se mig omkring vad hästen har för omgivning. Vad brukar den gå i för hagar? Hur ser boxen ut, dricker den från vattenkopp eller hink?
Jag brukar fråga vad den äter, hur mycket etc. Om det är nåt den inte fungerar på fodermässigt osv.
Jag kollar hur ägaren till hästen gör iordning sin pålle. I vilken ordning, är själv med och klappar och känner igenom hästens ben, rygg mm.
Kollar vad den har för bett och frågar om de alltid rider på samma, eller brukar byta mm.

Kontrollerar vad hästen reagerar på i sin omgivning, om den blir störd av trafik, folk. Om den verkar tittig av sig mm.
När jag väl suttit upp så känner jag först och främst efter gas och broms. Det är nummer ett för mig.
Känner av om den går mycket efter kroppsvikt eller om det är skänklar och hand den är upplärd efter (för ja, det skiljer mycket)
Om hästen har eget ”go” eller om man får skänkla mycket.
Stel? Känns den jämn? Ja, det är massor som surrar i huvvet.
Sen ska man självklart gilla hästens gångarter…

Självklart frågar jag massor när jag är där. Förhoppningsvis så berättar ägaren en hel del självmant. Annars får man försöka lirka ut det mesta själv…
Nåt annat ni kommer på?

På söndag ska jag faktiskt iväg på en provridning igen.
Valack på 14 år. Irländsk import (som 3åring). Ca 165cm i mankhöjd.

Hon skriver såhär i sin annons:
Uttrycksfull välriden valack för dressyr, hoppning och hobbyridning. Imp Irland som 3-åring. 165 cm hög. Maffig modell men lättriden, lydig för hjälper och vikt.Tränad i terrängen – hoppar allt.

I dressyr är han utbildad i skolorna, diagonalslutor och skrittpriuetter, påbörjad att trampa, galoppbyten och galopppiruetter. Regelbundet tränad. Tävlad 90 cm hoppning på klubbtävling, tränad 1,15m utan minsta problem. Arbetsmyra som alltid gör sitt bästa, rolig att fila på banan varje dag. Vill gärna aktiveras och trivs då han får jobba.
Går fram överallt, pigg att rida. Snäll att lasta, klippa och sköta. Frisk och fräsch, fullförsäkrad.

Vad tror ni? Självklart lägger jag upp filmer här efteråt!

 

Att ta kliv framåt i karriären

Nåt som jag alltid har velat är att avancera på de företag jag jobbar på. Jag jobbar hela tiden på att bli bättre, försöker hela tiden tänka ett steg längre å synar mina egna brister å fel. Allt i jakten på att bli en bättre medarbetare!

Hur är då en bra medarbetare? Är det den personen som alltid är tyst, håller med å kommer inte med så många förslag själv. Eller är det den person som engagerar sig, tar åt sig, kommer med förslag, åsikter å synpunkter? Som ser felen innan det händer?
Den personen kanske oxå blir för barsk? Tar för mycket plats?

Vad tycker ni?

Jag har drömmar och mål inom det företag jag är på nu & har stora möjligheter för att lyckas med just det!
Alla har det!! Ge dig fasiken på att du ska lyckas med nåt, så gör du det!
Tro på dig själv!
Go! Go! Go!

20130115-091542.jpg

People and there åsikter.

Haha. Läste idag på en annan hästblogg om mig, min häst och personen han står hos.

Först var debatten om annonsen som finns på blocket. Att det inte var hon på bilderna, att annonsen var fejk osv.
Men sen kommer ett inlägg där man skriver om frågan/åsikten om att min pålle inte skulle vara en snäll och trygg häst. Att jag har gett det intrycket.
Kände att jag måste skriva om det här då jag känner att jag måste varit otydlig då denna person fått det intrycket!

När jag provred Lasse så var han jättefin. Givetvis väldigt ”unghästvinglig”, men han var ju å andra sidan bara nyss 5 år fyllda. Jag gillade han massor och hans exteriör – med det lite grövre stuket – tilltalade mig!
Så han blev min :)

Och min historia då. Ja, jag har ridit sen jag var 7 år gammal. Och jag har hunnit med en hel del. Ridit på ridskola, jobbat med galopphästar, fälttävlanshästar, islandshästar, travhästar. Jag har även varit ridskolechef och haft hand om ca 150 elever varje vecka.
Jag har haft ett flertal egna hästar, ingen har varit direkt lätt. Jag red och utbildade min fjording till LA/MSV dressyr mm. Men jag har även tagit hand om andras problemhästar, ridit till dom. Utbildat unghästar och jag är en jäkel på att hantera hästar från backen, tömkörning mm.
Hur som. Mitt liv har varit hästar fram till 2006 då jag sålde min unghäst å satsade på bilen.
Sen dess har jag alltså inte suttit på en häst.
Började rida i januari 2012. Precis efter jag förlorat mitt barn. Satt på en häst (tack vare Malin och Jenny<3) 2 veckor efter förlossning och det gav mig livsglädjen tillbaka.
Så, när man då hoppar upp igen efter alla dessa år så tror man nånstans att det är som att cykla, att man är likadan nu som då. Men så fel man har. Så fel jag har.
Jag är en stor klumpeduns som har tappat all balans i denna värld. Jag har inte samma kondition och jag har framförallt inte samma mod då som  nu.

Så… för att komma tillbaka till det jag ville dela med mig av.
Lasse å jag fick en riktigt tråkig start. Han kom till mig i juli.Fick en tappsko, jag hade ingen sadel. Betet tog slut och ja… han fick helt enkelt så gott som vila hela juli. Blev iallafall sporadiskt riden denna tid. När jag väl hittat min favoritplats på denna jord – Sjöbacka -så började jag sätta igång honom.
Då upplevde jag att Lasse stackarn inte riktigt hängde med på det som hände, flytt, byte ägare, utrustning mm. Han blev stressad. En inre stress…

Han är ju ung och självklart testade han mig. Men jag var för dålig ryttare för att få bort det. Jag hade inte modet och framförallt, balansen, att få bort det han gjorde.
Det krävdes en van ryttare som satt på honom 2 gånger och drev framåt.
2 gånger!!! Det var allt som behövdes för att få honom att sluta med dumheterna.
Lasse ÄR en snäll och helt fantastisk häst! Trevligare femåring är svårt att hitta… Sen är han inte så utbildad, men det är en annan femma.
Nåja, det jag ville komma till att jag är ledsen att jag inte var tydligare med det här.
Men det som hände är ju mitt fel. Jag är inte längre en duktig ryttare.

Så är det med det.

Världens mysigaste ponny ♥

Man har bara en chans.

Tänk dig att det finns en bank som varje morgon sätter in 86 400 kronor på ditt konto. Det är inget fel. Insättningarna är lagliga och korrekt gjorda av en otroligt rik välgörare. Men banken överför inte pengarna till nästa dag. Varenda natt blir alla pengar som du inte använt den dagen borttagna från ditt konto.

Vad skulle du göra i ett sådant tillfälle?

Självklart hade du använt alla pengarna den dagen de sattes in på ditt konto, dag efter dag. Och det roliga är att alla har vi ett sådant konto! Men det är inte pengar som sätts in på ditt konto eftersom namnet på kontot är TID. Varje dag blir du utrustad med 86 400 sekunder.

Varje natt försvinner all den tid du inte utnyttjat. Ingenting blir överfört till nästa dag och du kan aldrig använda något i förskott. Varenda dag startas ett nytt konto för dig.
Varenda natt försvinner obrukad tid. Om du inte nyttjar dagens insättning så är det enbart ditt fel. Det finns ingen väg tillbaka. Du kan inte övertrassera kontot i morgon! Du måste leva i nuet och förbruka dagens insättning. Investera tiden smart så att du får bästa möjliga avkastning i form av hälsa, lycka och framgång.

Tiden går.

Joho!

Fredag. Såg ni att Lasse kom ut på annons igår?
Sötaste bilden la hon ut också! :) Man kan verkligen se hans 20cm öra <;3 Har börjat kika lite på andra hästar, men vi får se vad som händer... E galet sugen på en nu iallafall! :) Har tänkt på det här med mitt bloggande. Läste mina äldre bloggar litegrann förra veckan då jag var ledig. Fan va rolig jag var då! :) Skrev roligt, gjorde roliga, intressant saker emellanåt som man kunde skriva om. Nu förtiden skriver jag bara om skit å elände känns det som. Inga roliga kommentarer, ingenting. Blir liksom deppig av att läsa min egna blogg. Haha! Det måste ju vara bra! Eller? :P Men tyvärr så skriver jag ju det jag upplever/känner för. Hur jag mår. Är, gör osv. Så mitt liv är väl helt enkelt inte så piffat å roligt numera ;) Ingen champagne, snittar eller jordgubbar här inte! Skulle ju iväg på en grej i tisdag, det blev inte av. Jag pallade inte att åka, allra helst själv :( *suck* jag blir tokig, för jag vet inte vad jag ska göra för att må bra igen!! Jag får ont i magen när jag "överasskas" av bebisar eller magar. Jag vill inte känna så, men jag gör det. Jag paralyseras. Som igår, öppnar dörren på verkstan. Där står B & R och pratar uppenbarligen om R´s bäbis, hur den är i bilen osv. Samtidigt, det ENDA jag ser. Är B´s fru, som står brevid, gravid. Jag bara stirrar på henne. Säger ingenting. Bara stirrar. Och samtidigt hör jag deras ord om bebisprat. Jag ville bara spy där och då. Jag kände "varför fattar dom inte?" "Varför är de så ego?" Men jag vet ju så väl där också, folk kan inte ta sån hänsyn till mig. Det funkar inte så. Det är inte normalt. Men ja, det är såna känslor jag får. Förstår ni hur jobbigt det är? Så jävla drygt!! Jag vill kunna känna lycka när jag ser nån gravid, eller en nyfödd. Men jag känner bara en egen avundsjuka på det fina de får uppleva och inte jag................. Ni tycker nog jag låter hemsk va? Men jag önskar, med hela mitt hjärta, att den här känslan försvinner nångång. Kanske om jag blir gravid igen?
Fast… jag tror det kommer komma en hel del andra hjärnspöken då. Gå å vara gravid (i 18 månader blir det ju…) och dessutom bara gå å hoppas på att man får föda ett levande barn. Inte ett friskt, utan L E V A N D E barn.
Och eftersom vi fick svaret ”plötslig spädbarnsdöd” så har jag ju nästan ett år till EFTER det som jag kommer få vara rädd, orolig, alltid på min vakt.
Mysigt va?
Jaja… ska inte skriva mer om det där just nu… Vill ju bara grina å gå å lägga mig.

Ikväll ska jag åka & träffa Ammi, ta en fika å snacka lite skit. Det blir trevligt!
Imorgon tror jag det blir lite fotning av Skoda, pussa häst å mocka hästbajs å sen eventuellt utgång med jobbarkompisar, det sista får vi se… Jag hoppas för det första att jag överlever dagen.

Må väl!

20121026-124003.jpg

Veckan som gått

Mitt liv är verkligen upp å ner just nu. Försöker verkligen att fylla det med roliga ting för att, egentligen, fylla ett stort, stort tomrum… Å det är tack vare min fantastiska sambo och min supersnälla, goa mamma som jag faktiskt kan göra allt det här!!
Men för att ta allt i tur å ordning.

I måndags… Tunga, tunga dag…
Vi träffade vår läkare, Leif Kinnari samt vår kurator Ulla igen. Det var dags att gå igenom alla våra provsvar…
Men som jag tidigare sagt, de kunde inte hitta något på våran fina bebis :(
INGENTING!
Läkaren tyckte vi skulle se dt positivt och försöka gå vidare. Men ja… det är förjävla tungt att göra det. Vi människor fungerar ju ändå så att man vill ha en förklaring för att kunna tycka det känns ok.
Det här känns inte ok! Inte nånstans!
Dessutom tärde det här besöktet mer än nånsin på mig… Jag har mått dåligt flera dagar, riktigt dåligt :( Men nu börjar jag kunna blicka lite framåt igen…

Nästa steg blir att begrava vår lilla pojke…. Jobbiga, hemska tanke! Fy faaan! *mår illa* Varför?
Men som sagt så går ju livet vidare, även om man inte själv gör det. Man får göra ett val. Antingen hänger man med, eller så stannar man kvar å låter sig själv brytas ned…

Sen kom ju tisdagen och det var dags för ridning!
Ammi sprang vårruset, så det blev till att glida dit själv!
I blocket stod det att jag skulle rida Midde – tjohoo! *NOT* Tycker väl inte att det är så mycket ”go” i den hästen, men får se det som en utmaning… Klättrade upp på ryggen och satte mig ner i en sadeln som INTE var byggd för mig. Hahah!
MY GOD…. ont skulle jag få kände jag.
Dock tyckte jag inte att han kändes så fräsch igen, så Anna gjorde en rokad av ryttare och hästar och vips satt jag på Lanz igen <3
Vi red på hörnlinjerna med raka hästar i varierat tempo, fick vända halvt igenom och göra skänkelvikningar och sen även likadant fast i galopp. När man rider Lanz på raka spår så tycker jag man aldrig får han rund och fin för skänkeln. Det beror väl på min dåliga ridning, men helt klart svårare!
Anna frågade hur det kändes och ja… mina tankar var väl inte riktigt ”där” heller, så det gick som det gick. Men får se mig nöjd ändå!

Dock är jag lite smånöjd över mitt nyinköp gällande ridbyxor! Sitter som gjutet :) Me like!!
Kan knappt bärga mig till tisdag, då jag ska åka ner till Skåne å besikta Sweet! Galet peppad och hoppas innerligt att han går igenom! :)
Vill börja träna igen. Sjuuukt kul! :)

Har även hittat stallplats nu och det känns riktigt skönt. Tror det kommer bli bra där :) Finns ju även trailer att hyra, så träning hos Anna på tisdagar hoppas jag kunna fortsätta med, fast på nya pållen! :)

Och mitt jobb… Mitt roliga jobb med härliga arbetskamrater!
Haha! Det är svårslaget. Får hoppas allt faller på plats allt eftersom tiden går. Det är mycket nytt att sätta på kartan, men det är roligt! Bara orken är med mig… å den sviker ju tyvärr vissa dagar.. :(


Fick hämta ovansedda skönhet i fredags från Rix9, som folierar.
Ford Raptor! My god vilken bil! :) Hahhaha!
Spann direkt på bakhjulen och det är man ju inte van vid. Satt undrandes varför bilen inte gick framåt och sneglade ner på instrumentet och där tokblinkade antisladd lampan. Hahahah!

Sjukt kul att få se en helt ny värld bland bilarna. Ger lite ny energi helt klart.
Men kan knappt vänta till den dagen man får sätta sig i nya Chargern… Den ser ju förjävla bra ut!
Ja, ni hörde rätt ;) Ett jänkeskrot kan se bra ut! hehe…

 

Just ja, har även hunnit med att fixa nailsen!
Blev grönt denna gång :)

Igår blev det hemma mys med Jugge, som jag inte träffat på flera dagar! Så skönt så ni anar inte.
Nu väntar jag på Geddan å sen blir det att åka å jobba några timmar.
Sen till Shuregard och hämta hästsaker å sen mera mys ikväll!
Imorrn är det till Bålsta + Nykvarn som gäller. MYS!

Ha en underbar helg mina vänner!

GRATTIS!!!

Lite grattis är på sin plats att dela ut!! Först så vann ju Loreen schlagern igår, jättekul!! :)

Men ännu mer grattis går till mina bästa… Richie & Lisa födde imorse en liten tjej… <3 Så himla fin är hon.
Är tacksam för att du ringde mig Richie, men ja… det gör samtidigt väldigt ont i mitt hjärta, då jag själv blir påmind. Men är väldigt glad för er skull!!!
Bättre Mors dag present kan man inte få va?