Årskrönika?

Är det nu man ska sammanfatta det år som gått? Oj, vilken resa man gjort!
Känslorna har verkligen varit överallt. Svårt att sätta ord på. Graviditeten var väl det som styrde första delen på året. En helt annorlunda känsla var det att bära två. Rätt häftigt att man har fått uppleva det dock, även om dt var kämpigt!

Men sen kom dom, de små liven. Jondi och Ninja. Magiska! Både jag å Jugge blev fulla med kärlek och tacksamhet. Så häftigt! Det var som sagt en brokig start och väldig tufft, men det är ju sååå värt det!
Nu har vi ju våra guldklimpar <3

I mars gjorde vi även en annan häftig grej – vi köpte Q7an. Det är inte många som kan gå å köpa en ny Audi Q7, så det var en speciell känsla. Oh vilken bil! Galet najs!

Efter sommaren började jag leta medryttarhäst och det har jag även hittat i Lucio! Rider 2-3 dagar i veckan och det går framåt. Så härligt att få åka till stallet och lukta häst!! Nu längtar jag bara till den dag då jag kan köpa en egen igen… Vill ha. NU! :D

Vad har hänt mer? Tjae… vi har fått lite nya bekantskaper, jag har väl troligtvis också  förlorat en vän.Dt verkar så åtminstone… Det gör ont, men inte mitt val. Men så är det väl i livet. Vissa kommer, vissa går… Dock trodde jag att den här skulle bestå.. :(

Nu är 2015 snart slut… året har gått fort! Riktigt fort! Men jag är tacksam. Tacksam för det jag har fått, tacksam för det jag fått vara med om.. Tacksam för dom jag har i mitt liv!!
Min mamma betyder allt för mig, hon är en sån klippa! Önskar att alla hade en sån fin och omtänksam mamma som jag har, det är nog få förunnat!
Kärlek!!!

Ta hand om varandra därute nu, man vet aldrig vad som står runt hörnet…
Kram!

Livets vändningar…

I måndags shopping, idag hemma. Ensam.

Å ensam är nåt jag ofta känner mig nu för tiden. Det ända stället som får mig att glömma tid å rum, hur jag mår, är i stallet. Å nu är även hästen skadad, så ingen ridning på minst 6v…. *gråter* min älskade häst! Är så arg, besviken å ledsen… Fast jag egentligen borde ha lärt mig vid det här laget att mitt liv ser ut såhär. När det är som bäst, så dras jag snabbt ner igen. På ena eller andra sättet!

En förändring behövs! Mitt huvve behöver omprogrammeras!
Jag behöver förändring.
Men jag är less på att ta fel beslut, nu vill jag att det blir rätt! Å hur vet jag då hur det blir rätt? Hur vågar man ta steget? Hur vågar man när man är så rädd för att misslyckas?

Ja… Jag vet inte. Men måste hitta styrkan nu. Så är det bara!

20140720-104420-38660266.jpg

Biggest loser

Åååh, fasiken vad jag skulle vilja vara med där. Få chansen att verkligen ändra mitt liv inifrån & ut!!
Har blivit galet inspirerad när jag tittat på dessa program & imorrn skickar jag in en ansökan.
Inte för att jag tror att jag är nån som lockar tv, men man måste ju satsa för att vinna & detta är starten!

Livsglädje

IMG_3223Ja… livsglädje är något jag eftersträvat detta är.
Under våren så kraschade jag mentalt och visste liksom inte hur jag skulle göra för att hitta tillbaka. Men tack vare mina underbara djur, fantastiska man och tålmodiga vänner så gjorde jag det!

Man måste alltid kämpa. Slutar man kämpa, så slutar man leva och det är inte en jävel som tackar en för att man lägger sig ner för å dö.
Så ta vara på livet, tacka dom som står dig närmast och glöm inte att älska dig själv.
Det ska jag försöka med i alla fall!

2014 ska bli MITT år. Jag ska göra det bästa av allt å satsa så mycket jag kan! Bort med allanegativa tankar och göra dom positiva!

NU KÖR VI!

 

En vecka hemma…

Thailand var superskönt! Lite för lite sol kanske, men fasiken så skönt!
Det var underbart att få komma hem till djuren dock – oj som jag saknat dom! <3 Men ja.. Tillbaka till vardagen och i torsdags var ingen vanlig dag... Ett år sen begravning. Fy faan... Ett år!! Vet ni vad jag saknar att inte ha ett barn? Det gör så ont, ända in i själen... Ont!!! Önskar jag kunde genom något magiskt trollspö bara se till så att allt var bra. Att jag mår bra, inifrån å ut. Idag är det lördag å jag har sovit jättemycket denna vecka. Tror själv att det beror på att min hjärna går i högvarv.. Mitt liv är inte normalt än. Långtifrån. Jag mår inte så bra som det kanske ser ut.... Hela dagen har jag skrotat runt i mysbyxor å kollat på tv. Det behövdes! Nu kommer Ammi å Jos å vi ska äta tacos å snacka en massa skit - så härligt!! <3 Imorrn ska jag åka å krama min älskade mamma igen. Mysigt :) Ta hand om er! 20131130-161003.jpg

Mitt liv vänder

Vilken känsla det här är. Hade jag haft sorgkläder och bara gått i svart, så hade jag hängt av mig dessa nu. Nu för första gången känner jag att jag kan blicka vidare och ta mig an andra utmaningar.
Jag grät senast i förrgår av saknad av Do-Do, saknad av mitt lilla barn… Men samma dag så plockade jag faktiskt ner mitt  sorgebrev, vykort mm från väggen i sovrummet som har hängt där länge.
Jag lät ramen med kortet, hårtussen och fot/handavtrycket hänga kvar. Det är ju trots allt vårt barn.
Det kändes väldigt skönt att göra det och i samma veva så gjorde jag om i sovrummet. Böt gardiner, dammsög, böt lampor, satte upp tavlor på byrån mm. Fattas lite lampor till våra sängbord, men annars är vi på god väg. Kan ta lite kort och visa sen. Blev himla mysigt och lite mer personligt!

Nåt annat jag känner är att jag börjar bli lite mer redo och sugen på att försöka bli gravid igen. Är verkligen inte sugen på att gå 9 månader och vänta, men att få en bebis – ja! Å bara det är en stor känsla i sig. Jag känner mig redo!

Har börjat acceptera att jag aldrig ”kommer bli som förr”. Men vet inte om jag vill bli det heller. Jag gör det jag vill göra, stressar inte runt för att göra alla andra glada utan gör mer saker för mig själv å mitt å familjens välmående. Vilket känns väldigt upplyftande och rätt.
Man ska inte gå och må dåligt för andras skull. Man måste satsa lite mer pengar på sig själv så att säga. Må bra inifrån och ut. Annars klarar man inte kriser…

Vi har en spännande höst och vinter att se fram emot. Vi är så gott som klara med altanen, sen ska vi röja lite hemma och göra om lite där. Sen ska vi försöka sälja huset. Förhoppningsvis få det sålt, bo i en mindre lägenhet eller hus nånstans och bo billigare. Spara pengar och sen bygga ett eget hus!
Har hittat en toppentjej som kan hjälpa mig med hästen nån dag i veckan, så man får ett lufthål, vi ser över hur vi ska göra med alla våra bilar, vi planerar, klurar och går framåt.
En otrolig skön känsla och med en drivkraft jag inte kännt på flera år.
BRA JINNIE!!!

From nästa vecka börjar jag arbeta heltid igen. Jag hoppas jag klarar det också. Det skulle vara ännu en grej att ”bocka av”. En sak till som skulle lyfta mig och öka min självkänsla. För just nu är den på 0, zero, zip!
Pricken över i:t skulle vara att få åka utomlands nu under höst/vinter. Släppa ut allt skit och in med det nya. Punkt.

Mitt liv vänder och jag är otroligt tacksam för det. Otroligt tacksam för alla mina vänner som finns å stöttar, mina djur, min mamma, min familj, min sambo & alla andra som gör mitt liv BRA.
TACK!

DSC08782.jpg

Egen tid

Åh, va jag älskar egen tid! Oftast är jag faktiskt mest effektiv när jag har det också. Annars blir det gärna platt fall och inte så mycket gjort! :P

Som nu, Kom hem vid 17 från stallet. Har plockat i och ur diskmaskinen, satt i gång en tvättmaskin, badat hunden, rensat hela diskbänken, diskat lite handdisk, handlat, lagat mat, gått ut med sopor, hängt tvätt mm.
Nu har jag satt mig ner för över lite bilder från dagens plåtning. Kan langa upp några coola bilder jag fick idag på Kompis och hästen om ni vill se? :)

Snart kommer favoritserien at the moment – Broadchurch. Så då ska jag bara sitta ner en timme och inte göra nåt. Guuuud så skönt! Jag å en blöt hund i soffan = bra kombo! ;)

Imorgon ska jag rida lektion för bästa Tina på Lorden, kanske måla lite på staketet, sen åka till Jenny å äta lite mat. Ska bli trevligt!
Lördag siktar jag på en stoooor sovmorgon för att sen vara hela dagen i stallet och bla förbereda inför tävlingen. Är SÅÅÅ revanschsugen ska ni veta. Bara det går lite bättre, så är jag nöjd.

Vad gör ni när ni har egen tid?
Tar ni egen tid? Jag tycker det är jätteviktigt att få ha den där stunden på dagen eller veckan där man bara är lite ego. Vilar, träffar kompisar eller bara gör nåt för en själv.
Det är du väl värd? :)

Ha en fantastisk helg mina vänner!

Det var det.

Igår började jag jobba igen. Visserligen bara 2 timmar/dag, men ändå. Kändes skumt, konstigt, annorlunda och läskigt! Alla känslor på en gång. Men vi får hoppas det går bra, jag vill att det ska gå bra!

Idag har jag haft en tuff känslomässig dag… Jobbade på fm och sen for jag hem å böt om å for till stallet där jag skulle träffa Erika samt Jessica (som är numera Lordens nya medryttare)Var inte alls taggad, jag hade en bubblande, orolig känsla i magen… Vet inte hur jag ska beskriva den, men den är inte bra.
Det hela slutade med lite prat och lite gråt och jag blir fascinerad över min vän :)
Vi pratade en hel del om hur jag mår, om min stora saknad av min son…. fan. Det svider i mitt lilla hjärta… Det gör ont…

Nåväl. Kvällen har nu spenderats hemma med sambon, Kompis och faktiskt- årsmöte för husföreningen. Snacka om helomvändning! Men tror ni inte en granne är där med sin ettåriga son? Just idag…
Jag kan inte hantera såna där situationer. :( Vet inte vad jag ska göra. Spy? Gråta? Arg? Gå? Låtsas som ingenting?
Nää, jag vet verkligen inte….
Bläk.

Imorrn är en annan dag och då ska jag först arbeta, därefter hem för att senare fara till stallet. Imorrn ska jag ut i skogen och tänka på annat tänkte jag.
Wish me luck!

Puss å kram!

tråkiga inlägg

…hägrar det av här! Haha! Men så är det när ens liv inte fylls med glitter och glamour ;) Jag visar även baksidan av mitt liv och inte bara ros och kärlek!
Jag hoppas att ni som läser här uppskattar båda. Man märker ju lätt vad som upptar min tid, vad som står högst på listan ”för tillfället” eftersom jag troligtvis skriver mest om det ”just då”.

Jag är nu sjukskriven i 3 veckor och ska försöka ta tillvara på denna tid så bäst jag bara kan. Vila, försöka sova och göra det som är roligt! Har även ”dagens grej” som jag ska ta mig an, så jag får in ett mönster av att faktiskt göra nåt som är vettigt och hsom behövs, trots att jag inte vill.
Jag blir gärna sittandes, stirrandes, tar inte för mig saker och känner mig bara otillräcklig. Jag måste, måste jobba bort det. Eller, jag ska försöka iallafall.

Våren står i antågande och jag hoppas innerligt att jag får mer energi av den sol som nu kommer. För nåt som jag vet är att jag har fantastiska vänner som stöttar och finns där – det gör livet lite lättare. Ni är bäst! <3

Några kloka ord till dig:
Sätt dig själv i fokus. Låt ingen annan bestämma vad som är rätt för dig. Våga släpp kontrollen och känn efter vad DU vill….