Läser..gråter…tänker…

Sitter och googlar lite om graviditet. Tidiga tecken på graviditet och försöker minnas hur det var för mig…
Kom in på ett forum där de diskuterade om hur det är att bli gravid igen efter att ha fått ett änglabarn, som de så fint kallar det…

De bollar känslor, händelser och tankar kring det som händer när man bli gravid igen och jag slås av hur paniken ökar i mig. Som en fet snyting!
Jag blir kall, varm, ledsen, får nästan lite hjärtklappning.
Men samtidigt känner jag i mig att jag verkligen vill ha barn.

Ingen runtomkring mig kan förstå hur det känns att det har gått över 1,5år och jag har inget barn!! Känslan är fruktansvärd, hemsk, ensam och jag får kämpa varje dag med tankar som att det var mitt fel, det kommer hända igen, varför får dom och inte vi mm…
Man känner sig värdelös och tom.

Men det är ju bara att kämpa. Tårarna rinner och huvudvärken är ett faktum. Vi kunde inte åka ”räkmackan” som många andra gör. Vi kunde inte ”skita ut en unge”.

Idag är det måndag och 23 september. Om drygt två månader är det ett år sen vi begravde vår lilla son…
SÅ JÄVLA HEMSKT!!!!!

En reaktion på “Läser..gråter…tänker…

  1. *kramaromhårt* Själv sitter jag här och undrar hur det kommer bli att åldras själv. Utan familj, utan barn…bara ensam. yeey! Den här jävla måndagen kan dra åt helvete och gärna längre än så :(

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *