Träningsvärk?

Oh, yes!
Efter att ha ridit en timme om dagen i ca 4 dagar så säger min kropp  ”aj”. Har inte ridit ordentligt sen i oktober och då red jag en gång i veckan. Lite skillnad.
Jag tycker hela situationen är konstig, för det känns inte som jag ska åka till min häst. Utan nån annans… Kan liksom inte förstå att världens finaste står där och är min!! :)
Han är så jäkla söt och go och underbar att rida ( som ni nog har förstått va? ;))
Men ja, träningsvärken. My god! Hahaha! Kände igår att jag inte kunde/orkade inverka på det sätt jag ville alla gånger, framförallt i traven.
Helt slut i kroppen var jag hemma vid 21 tiden igår. Roligt, men galet! :)
Idag får pållen rida och imorrn är Malin snäll och åker ut å rider i skogen på han. Tror Lorden också har träningsvärk, så det blir så himla bra att gå ut i skogen då.
Malin litar jag helt å fullt på när det gäller det mesta. Så skönt att ha såna vänner. Riktiga vänner. Man kan då slappna av när man ”lämnar över” sina djur…

Jag har ju teorikurs ikväll samt torsdag. Och på onsdag, direkt efter jobbet, så åker jag å Jugge till Enköping och lämnar in bilen på service.
Skodan har gått 3000 mil nu. Helt galet vad vi kör! Så efter det så kanske jag åker ut å pussar lite bara. Får se hur mycket läxa vi får bara… :P
När man inte är van att ha läxor blir dom väldigt jobbiga… Hehe.

Annars då? Hinner man med så mycket annat? Svar nej! Veckodagarna är tajta, iallafall nu när jag har teorin inför BE kortet. Hoppas det blir lättare när den delen är slut.
Och på helgerna vill man inte känna sig stressad, men samtidigt hinna med allt det där man inte hinner på veckodagarna. Dilemma!
Jag gör så gott jag kan, men jag kan säga er en sak. Och det är att det känns så jäkla skönt att må bättre! På riktigt! Visst, mina downs finns där också… De kommer fram i många situationer och emellanåt får man en ”käftsmäll” av omvärlden. Men förutom det. Så nice att känna sig bättre!!
Helt övertygad att det har med hästen att göra, och min underbara, fantastiska sambo som ALLTID finns där och stötter mig.
Vi finns där för varandra och jag är oerhört tacksam över att ha Jugge i mitt liv!! <3

I helgen blir det uteritt med Erika på lördag morgon. Lördag em blir det kalas hos Malin, då hennes son fyller år. Det skulle tydligen vara en bäbis där, så jag vet inte hur jag ska tackla det?
Alltså, så är ju världen. JAG VET DET. Men det är så jävla drygt att se andras bäbislycka som oftast. Jag får en hård klump i magen. Jag fryser till och tappar talet. Skitjobbigt.
Fast det värsta brukar inte vara under tiden numera, det värsta kommer sen. När tankarna smyger sig på… BLÄÄÄÄÄÄÄ!!!!
Nej, nu glömmer vi det.

På lördag kväll tänkte jag krypa upp i soffan och bara lata mig. Vila…
För på söndag ska vi rida ut igen jag å Lorden!! :D
Underbara häst. Me love u.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *